Helt ny tillvaro i livet..

nu är Mimus så gott som sig själv helt å hållet igen.. full fart, bus å lek å spring hela tiden..kasstas leksaker hit å dit å jagar löv :-) nu e de ingen lugn å ro igen, men de e skönt. smärtstillande har vi ju slutat me å han har slutat kräkas, va nog att dom va så starka.
öronen har vi kvar än då, kortisondroppar morgon å kväll å så tvätta dom på dagen, å så medicin morgon å kväll, å de e populärt när de kommer i köttbullar :-)
till onsdag e de väl vi ska på återbesök me öronen, hoppas de visar att dom e bra nu..
kollade munnen på han igår, å de e fortfarande lite svullet å rött, ser inte dåligt ut på nåt vis men inte fint än, måste ju hålla koll så han inte får infektion i såren..

jaa..igår va ja ju på besök hos barnmorskan och läkaren på mvc..först va de till barnmorskan, egentligen e de ju till labb först men de hade ja avklarat flera dagar innan eftersom ja skulle va där så tidigt på morgonen..
proverna visade att ja hade lågt blodvärde så de va dags å börja äta järntabletter, tror i princip alla gravida får börja me de förr eller senare..
å så va de dags å mäta hjärtljuden å de va inte enkelt haha, han flytta ju på sig HELA tiden, så några sekunder i taget typ så va han borta..men tillslut så låg han stilla så vi kunde höra ordentligt å dom va så fiiina, typiska pojkslag 137 slag tror ja de va..förra gången hade han ju mycke högre, men då va han mycke mindre oxå..

å magmätning, inte enkelt på mej de heller tydligen haha..dom trycker ju på en punkt neråt underlivet å sen kollar var livmodern slutar, å den där punkten kan ju vara lite öm..å har man då foglossning som ja har så gör de ursäkta språket FÖRJÄVLIGT ont när dom trycker där, så de resulterade ju i att när hon tryckte där så spände ju magen till sig å sen hade ja hård mage för övrigt plus att ja spände mej..men vi fick till ett mått tillslut iaf :-)
å ja har ju varit så rädd att magen e för liten..den e ju inte jättestor men följer iaf måttet å ligger inte under va den ska göra. dock e den liiiiite under "svenssonmedel".. kommer märkas mer nästa gång sa hon hur man ligger till i kurvan..ska dit om några veckor igen.'
men ligger lite i släkten de där, att vi växer som fan å e stora i början sen stannar vi upp lite i växten..

sen ut i väntrummet igen å vänta in läkaren fick komma in rätt snabbt..
å ja blev heltidssjukskriven, vi kom överens om att de inte e bra för mej å jobba längre. de e bara å riskera både min kropp å mitt psyke. de känns ju både och detta här. ja menar visst skönt å slippa jobba pga att de gjorde så jäkla ont å va så jobbigt så man grät vissa stunder. men samtidigt så känns de skit å ge upp, att man inte orka stå ut lite till, tycker ju faktist de e kul å jobba, e ju inte den som vill sitta hemma, å ja älskar mina brukare å kommer sakna dom så oerhört.. men så tänkte ja tillbaka lite när vi satt å pratade, å sista tiden har de inte varit kul att gå till jobbet. jag har varit rädd och orolig och nervös. redan kvällen innan när ja lagt mej för kvällen, å oroat mej för hur de kommer gå på jobbet osv. vägen till jobbet, gjorde att man ville spy av att de va jobbigt å så oroade man sig för, va man skule få för uppgifter å om man skulle orka..
sen kom man till jobbet å försökte bita ihop å va glad å göra sitt bästa för å inte lasta över för mycke på andra (beroende på vem man jobba me) en del hjälpte mej ju frivilligt en del blundade..
å smärtan i mitt psyke å själ när ja inte orkar ta hand om dom gamla på de viset dom förtjänar e fruktansvärd. att inte kunna hjälpa dom me de dom ber om. även om man kämpade så svetten rann så gick de inte me vissa saker..
insåg att de ger mer smärta å va på jobbet än å vara hemma även om ja hellre skulle vilja vara där.. men ja fick inse att ja klarar de inte.
å läkarens råd va att inte jobba mer, som hon sa så kan ja riskera att falla ner psykiskt pga mitt förflutna, pga att ja mår dåligt av att ja gör ett dåligt jobb mm ska inte gå in för mycke på de där, tror ni fattat va ja menar.
sen att ja behöver min kropp för förlossningen och att den e i gott behåll efteråt..
man ska inte behöva utstå mer smärta än nödvändigt..

de som e positivt me min heltidssjukskrivning e väl att nu kanske man kan försöka ha ett någorlunda socialt liv igen. orka me å umgås me sina vänner.. å allt annat, hundarna tex orka me dom mer, som dom faktist behöver..inte orkat nånting när ja jobbat, varje rörelse har ju varit ett helvete..kommer inte bli frisk av å va hemma, men alla dom lyft å trappor å gående i jobbet slipper ja ju. å de gör ju att ja kommer orka me mer hemma å runt omkring å de känns skönt, känner mej avslappnad nu..

idag började vi dagen ja å hundarna me å gå på en promenad, va rätt trött,somnade sent igår för ja hade halsbränna hela natten å vaknade halv sex i morse :-( men orkade somna om tillslut iaf å vaknade kvart över nio, å så låg vi å mös i sängen ja å mimus å yrja en stund :-)
å nu ska ja strax börja me lunchen, börjar bli hungrig :-) å ikväll ska ja å min mor åka å kolla på en barnvagn, hoppas den e lika fin som den ser ut å vara, å att den e lätt att köra å svänga me..
sen åker nog ja me ut på landet, ska kolla vaggan om ja ska måla å slipa på den nåt mer eller om den duger..å så tänkte ja ta å gå till skogen me hundarna lite, å kanske till å me åka till sjön så dom får bada, inte många veckor till som de går nu..å dom har fått bada så lite i sommar så.. åker väl hem igen i morgon eller på lördag..för ja antar att de blir på lördag ja å några vänner ska gå på bio, på becks nya :-) ska bli väldigt trevligt, skönt å göra nåt på en lördagkväll, inte ofta nu för tiden :-)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0